* Pussykarma *

Dear Miss K

Ny sommarlook att satsa på?
Kanske har hon bara glömt att man brukar äta några gånger per dag sådär... Oavsett orsaken så måste det sägas, Tori ser ut som 7 jävligt åt helvetes svåra år!


Credit: WENN.com (www.usmagazine.com)


ÄT skogaholmslipsmackor och var glad, eller nått!

Miss F

Dearest Miss F,

Ja jag önskar också att man på något sätt kom över ett par miljoner så man fick göra vad man vill i ett par år... men men man kan ju drömma vidare. Det finns sååå mycket man vill göra ovch så lite tid/pengar att jag blir tokig! Jag tror att man helt enkelt får ge upp en del av dessa planer och nöja sig med de man kan nå... När ska vi ses och planera vilken/vilka resor vi ska satsa på? Eller jusste ska vi ses på torsdag?

Dear Miss K

Jag har tänkt på att en del saker måste helt enkelt utföras i sommar.  Varför? Mest för att vi ska ha något att prata om när vi sitter på verandan i varsin gungstol i högre pensionsåldern sen...

Okej så, i sommar tänker jag:

Annordna en brännbollsturnering
Eventuellt göra en insamling av saker att skicka till Afrika
Helst besöka åtminstone Paris
Köra en midsommarafton så som man bör
Sjunga minst en karaokelåt någonstans
Morgonspringa
Hippie-out på Peace & Love
Ha minst en outdoors picnic
Läsa minst 3 böcker. Minst!
Basta
Äta glass
Göra minst en film
Träna mera på spanskan...och kanske på franska
Njuta av sol. För det blir sol!

Ja...sån't roligt. Dessvärre har jag drabbats av en "what's the point with everything"-period. Men det går säkert över, man brukar ju flippa lite såhär på våren...

Miss F

Dearest miss F,

Ja det är inte alltid lätt med vänner. Jag kommer ju själv ihåg vilken fucked up situation det där är och det är verkligen inte lätt. Men jag kommer även ihåg att varje gång jag öppnade munnen för att prata och bitcha om Mr T så kände jag ett stygn av skuld för jag visste att det inte finns en chans i helvetet att någon frivilligt orkar lyssna på det där tjatet. Hon kanske också vet det? Hon borde försöka titta på en massa feel-good movies och göra girlstuff och bara njuta av livet nu istället för att gå runt och vara negativ...but then again så kanske inte det är så lätt... Förstår att du vill säga till henne men det tror jag bara blir fel om jag känner henne rätt...so you just have to ride it out och försöka umgås med en sunshine som mig lite för att jämna ut balansen :P

Faktiskt så är jag inte hung-over, det blev fyra gröna öl i baren, kändes ganska lagom. En trevlig kväll var det hur som helst! Så nej inte bakis... but then again så fick jag lite sovmorgon idag så det kanske har något med det att göra.

Efter en helkväll med öl och hunky bartenders drömde jag om min favourite bartender inatt... du vet hur man är efter en sån dröm. Det är som att man är kär! Haha weird...men men det brukar ju försvinna efter ett par dagar... 

Miss K 

Dear Miss K

Ge mig råd! Hur säger man till en vän att hon börjar bli tröttsamt negativ? Jag pratar om Elsa nu. Jag vet att det är ett helvete att bli dumpad och jag försöker verkligen vara där för henne, men det har kommit till en punkt då hon börjar överskrida gränsen över hur mycket jag orkar med ibland. Hennes negativitet börjar smitta av sig, men värst av allt är att hon börjar nu vända den mot mig, känns det som. Ingenting duger, vad man än försöker att hitta på. Det känns nu nästan som om det vore mitt ansvar att hitta på något som får henne att må bättre. Dessutom blir jag så jävla galen när hon hela tiden kontaktar Mr S för att veta vad han gör etc... Jag vet att det är svårt att låta bli, men jag blir så irriterad för det är sedan jag som sitter och försöker trösta henne när hon blivit besviken för 734 gången. Fortsätter det såhär, tar det aldrig slut. Det värsta av allt är att hon bara torterar sig själv på det sättet. Och denna gnällande. "Jag vill inte att det ska vara såhär." "Jag vill åka utomlands nu med någon rolig människa." Det är som att, ja vi är inte 5 år gamla, man kanske vill en helvetes jävla massa saker men herregud, gnälla om det kommer ju att ta dig någonstans? Sluta klaga, det finns för fan människor som inte ens har råd att äta eller har förlorat allt där ute! Hon blir också så bitter, vill inte att någon annan ska vara lycklig när hon själv inte är det. Jag blir bara så irriterad på människor som sitter och tycker synd om sig själva och gör ingenting åt saken utan förväntar sig att andra människor ska börja ta itu med deras problem.
Men, hur som helst så försöker jag att stå ut eftersom att jag vet att det är svårt ibland, och jag vet att ibland behöver man bara finnas där för varandra under tunga tider. Hon är trots allt min vän och jag vill ju att hon ska må bra. Bara att det börjar bli så vårt när det där negativa molnet börjar hänge lite över en själv också... Suck.

Miss F

Derarest Miss F,

Ja, så mitt val är som du redan gissade Booth! Det är bara något med honom som jag älskar! Jag vet inte vad det är, tror inte att det är skådisen i sig eftersom jag aldrig reagerade när han var med i Buffy (kan iofs vara för att det är en stupid vampire show.) Han ser egentligen inte alls ut som min type of guy men there's just something about him! Jag tror att det är karaktären Booth som jag blivit kär i... och då menar jag kär. Skulle Booth offas från serien så skulle jag gråta floder och sluta kolla på det...